| |
|
|
 |
|
|
|
 |
|
|
| Måndag 11 Januari 2010 |
| Dålig matmoral ett energislöseri utan motstycke |
|
Dålig matmoral ett energislöseri utan motstycke
Om det låter vettigt att spara energi, varför kastar vi då mat värd miljarder dollar och äter så vi utsätter vår hälsa för fara, skriver Jordaninens prinsessa Haya Bint Al Hussein, med anledning av FN:s toppmöte i Rom om matsituationen i världen.
Hunger drabbar nu över en miljard människor i världen – ett nytt rekord. Därför samlades i veckan världens ledare till ett FN-toppmöte i Rom för att diskutera vad som behöver göras. Som tidigare goodwill-ambassadör för FN:s livsmedelprogram vet jag att det är större fokus på politikerna än på sakfrågan, ett överflöd av tal och en lång rad besynnerligt lyxiga luncher, med ännu fler tal.
På en liknande lunch en gång tänkte jag om det kunde vara möjligt att överföra de 1 000 kalorierna i vaniljsufflén framför mig till ett undernärt, tiggande barn i Nairobis slum. Att dela med sig av de överflödiga kalorierna som konsumeras i USA och Europa enbart, skulle kunna få stopp på hungern i Afrika.
Fruktansvärda ojämlikheter
Sådana här fantasier belyser de fruktansvärda ojämlikheter som finns i världen när det gäller tillgång på mat. Mer än en miljard människor, till och med fler än de hungrande, är överviktiga. Och inte bara i rika länder.
I Indien till exempel, lever mer än 300 miljoner överviktiga människor tillsammans med lika många som svälter. Antalet människor som lider av kroniska sjukdomar som ofta beror på övervikt, ökar snabbare i utvecklingsländer än i västvärlden. I min egen region, Mellanöstern, är fetman ett växande problem, särskilt bland unga.
Ingen matmoral
Globalt sett har det utvecklats en energimoral och unga människor protesterar mot energislöseri. Ändå ser vi ingen matmoral, även om mat är organisk energi. Vi överkonsumerar och kastar mat utan att tänka. Överdådigt frosseri ses som gästfrihet.
Att äta är till och med en sport. Tidigare i år hölls en hetsätartävling i Taiwan, som kostade en 23 årig student livet.
Men vi betalar ett högt pris för vår överkonsumtion. Nya beräkningar visar att fetmarelaterad hälsovård kostar 150–200 miljarder dollar bara i USA. Detta är mer än hela världens samlade bistånd.
En annan aspekt av vårt överskott är den mat vi kastar. Varje år slänger en genomsnittlig britt mat för 400 pund. Ett hushåll i USA kastar 14 procent av sin inköpta mat. Restauranger och matbutiker i USA kasserar . Restauranger och matbutiker i USA kasserar ytterligare 27 miljoner ton mat. Om man lägger till svinnet på jordbruks- och grossistnivå blir den årliga sammanlagda räkningen över 100 miljarder dollar bara i USA. Studier i Europa och i Gulfstaterna, skulle säkert visa liknande siffror.
Samtidigt som initiativ tas för att beskatta onyttig mat, förbättra utbildning i näringslära och utveckla märkningssystem som visar produkters klimatpåverkan, märks inget allmänt intresse för behovet av att äta mindre och mer ansvarsfullt.
Konsumera klokare
Ett sätt att säkra mat åt alla är att följa FN:s rekommendation, som presenterades på toppmötet den 16–18 november, att investera 30 miljarder dollar om året i jordbruket. Ytterligare en metod är att erkänna de energi-, hälso- och produktivitetsförluster vi drar på oss genom att konsumera och kasta för mycket mat. Var och en av oss kan konsumera klokare och donera mat som vi i dag kastar till en så kallad matbank eller till välgörenhet.
Om det låter vettigt att spara energi, varför kastar vi då mat värd miljarder dollar och äter så vi utsätter vår hälsa för fara?
Prinsessan Haya Bint Al Hussein
FN-sändebud för fred |
|
|
 |
|
 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Måndag 11 Januari 2010 |
| Tonvis kastad mat är sinnesförvirrat |
|
Tonvis kastad mat är sinnesförvirrat
Vi skänker pengar till Rädda Barnen, tar en del av vårt BNP och skänker till behövande människor på andra sidan jordklotet. Det är en självklar inställning att vi ska dela med oss av vårt överflöd.
Miljömedvetna är vi också: sorterar sopor (nästan till förbannelse), skäller på varandra om en hundägare missar att plocka upp hundbajset, kastar gröna flaskor i grönt stort klot och vita flaskor i vitt klot för vidare transport och återvinning. Vi bär tidningar till pappersåtervinningsstationer, skänker våra kläder till Erikshjälpen, handlar gärna på second hand eftersom det sparar både miljö och plånbok. Böcker och gamla stolar och porslin körs till Kupan. Vi tankar blyfritt, äter grönt och ekologiskt.
Vad gott vi hela tiden försöker göra: Vi handlar julkalendrar av behövande skolbarn, köper bingolotter till förmån för idrotten, majblommor till förmån för mindre bemedlade barn i trakten.
Företagen certifierar sig för att bli miljövänliga och profilerar sig som att vara både miljö- och människovänliga. Det är helt i linje med tidens anda. Samtidigt pågår en skandal utan dess like, både ur resursslöserihänseende, miljöhänseende och som är ett bevis på någon slags slöseri som pågått i åratal utan att vi reflekterat över den
Mat som är på väg från livsmedelsbranschen mot soptippen eftersom bäst-före datum snart är här. 100 000 000 kilo, ett hundra miljoner kilo eller 100 000 ton slängs varje år. Det är drygt 250 000 kilo som slängs om dagen!!
Vetenskapsradion uppmärksammade på onsdagen den kastade maten.
I Danmark avsätter regeringen tre miljoner kronor för att starta en dansk matbank som ska ta hand om överbliven mat från matbutiker och grossister och köra till en lagerlokal med kylrum för vidare distribution till olika hjälporganisationer.
Vilken kanonidé, bara för Sverige att kopiera rakt av. Flera svenska hjälporganisationer har varit inne på samma spår tidigare men stupat på krångliga livsmedelslagar och brist på pengar.
Storbritannien har haft matbanker i 15 år. Bara det senaste året har Fare Share tagit om hand drygt 3000 ton mat och vill etablera sig i varje större stad för att kunna föda 100 000 hungriga britter.
Kan britterna och danskarna kan väl vi i Sverige ta hand om vår mat om inte den svenska byråkratin och miljö-och hälsoskyddslagarna sätter käppar i hjulet.
Källa:
http://www.olandsbladet.se/index.php?placid=16&placid_text=4&id=12867&PHPSESSID=701e48660d68692561fe22906efbe269 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Fredag 25 December 2009 |
| GP skriver om GE´s julklappsinsamling! |
|
Företag skänker tusentals klappar till fattiga barn
Mellan fyra och fem tusen julklappar har samlats in till behövande barn i Göteborg.
Relaterat
Artikelbilder
Under december har stiftelsen för Gemensamt Engagemang samlat in julklappar från företag i Göteborg. Stiftelsens idé är att samla in överskottsprodukter från företag och dela ut dem till fattiga barn. Senast i lördags hämtade man julklappar som Gothia Towers samlat in.
I år är det tredje gången som insamlingen genomförs och resultatet är över förväntan.
- Vi fick kanske in 4-5000 julklappar totalt. Jag har inte de exakta siffrorna, men jag tror att det åtminstone är 5000, säger Simon Eisner, verksamhetsansvarig för stiftelsen.
Man hade hoppats få in ungefär 3000 gåvor men nu blev siffran mycket högre.
Simon Eisner tror att det ökade antalet kan bero på att man har genomfört projektet tidigare.
- Nu har vi gjort det här tre år i rad så företagen känner till det. Det hela har byggts upp nu, tror jag. Nu har dessutom företag från andra städer börjat skicka julklappar till oss. Det har lyckats över förväntan och vi är mycket nöjda med resultatet.
Själva distributionen sker löpande allt eftersom man får in julklappar, men själva givandet sköter inte stiftelsen.
– Vi kör inte ut en last med 5000 julklappar utan tar det i omgångar, allt eftersom vi får in dem. Exempelvis har vi skickat julklappar till kvinnojourer och Bergsjöns kyrka som ger dem till barnen, förklarar Simon Eisner.
Det hela har lyckats såpass bra att han tror på en fortsättning.
– Det kommer att bli återkommande, det är dessutom uppskattat av ledningen på Gothia Towers som tycker att det blir en bra samlingsplats runt hela projektet. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Torsdag 17 December 2009 |
| Q-matic stödjer behövande i Göteborg |
|
Q-Matic, ett Göteborgs baserat företag har tillsammans med sin personal valt att stödja GE Göteborg verksamhet genom att donera pengar.
Tack!
Simon Eisner
Ordf. Stiftelsen för Gemensamt Engagemang (GE)
Q-Matic grundades i Göteborg 1981 av en entreprenör och en ingenjör. Nummerlappssystemet man utvecklade för restaurangindustrin utrustades med displayer, vilket gjorde det möjligt för kunden att både välja maträtt och se när den var färdig. Det var det första Q-Matic-systemet.
Q-Matic började därefter sälja sitt kösystem till posten, banker och till SJ Resebutiker på den svenska marknaden.
Redan från början var fokus inställt på exportförsäljning och den första installationen utomlands genomfördes 1982. Q-Matic var även tidigt ute med att starta upp verksamhet i USA vilket gjordes 1987.
Q-Matic skapade begreppet Customer Flow Management (CFM) och vi är världsledande kösystem och effektivisering av kundflöden. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Torsdag 5 November 2009 |
| Danmark startar matbank |
|
Europeiska matbanker i 17 länder samlade förra året in nära 280 000 ton mat till behövande. Mat som var på väg från livsmedelsbranchen mot soptippen eftersom bäst-före datum närmade sig. Men i Sverige finns inga matbanker, här slänger istället livsmedelsbutikerna 100 000 ton mat årligen. Något som upprör Anna Malmqvist platschef på föreningen Ny gemenskap i Stockholm som serverar 250 portioner om dagen till behövande
Thomas Fremming om den nya danska matbanken
– Jag tycker att det är förskräckligt allting som slängs. Det här är ju mycket bättre återvinning så att det används till de som inte har så mycket mat och pengar, säger Anna Malmqvist. Anna Malmqvist på föreningen Ny gemenskap delar ut mat till Sten Hurtig. Foto: Malin Olofsson
I Danmark har regeringen precis gett drygt 3 miljoner kronor till att starta upp en dansk matbank som ska kunna ta hand om överbliven mat från matbutiker och grossister och köra till en lagerlokal med kylrum för vidare distribution till olika hjälporganisationer. Thomas Fremming är själaglad för beskedet han just fått om en gratis lagerlokal och räknar med att kunna starta senare i oktober med de första leveranserna.
– Det är toppen, det är ju 3 års hårt arbete och drömmar som uppfyllts och 3 års frustration som är väck, säger Thomas Fremming.
Vetenskapsradion Klotet har kartlagt det svenska behovet av matbanker. De tre största mathjälporganisationerna Frälsningsarmén, Stadsmissionen och Räddningsmissionen serverar mer än 700 000 portioner årligen. Tillsammans har de försökt få till en matbank i Stockholm för 5 år sen, men det stupade på för krångliga livsmedelslagar och brist på pengar.
I Storbritannien har man haft matbanker i 15 år nu och resultatet är mycket positivt enligt Maria Olesen på hjälporganisationen Fare Share som under det senaste året tagit hand om drygt 3000 ton mat men nu vill etablera sig i varje större stad för att kunna föda 100 000 hungriga britter.
– Förra året så tog vi fram ett nytt mål att vi ska finnas i varje större stad i Storbritannien och det innebär att vi skulle kunna hantera 20 000 ton mat årligen och hjälpa 100 000 personer, säger Maria Olesen.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Onsdag 23 September 2009 |
| Entreprenörer generösaste filantroperna |
|
Entreprenörer generösaste filantroperna
Tidningen Forbes har gjort en lista över vilka som skulle passa som medlemmar om man ville skapa en klubb för de filantroper som givit bort mer än en miljard dollar. Av världens 793 miljardärer är det bara 11 som skulle kunna bli medlemmar.
Högst upp på listan tronar inte oväntat Bill Gates som hittills donerat ofattbara 28 miljarder dollar. På andra plats finns finansmannen George Soros som givit bort 6,2 miljarder dollar av sin förmögenhet, vilket är 400 miljoner dollar mer än Intels grundare Gordon Moore. Intressant nog är alla utom en på listan entreprenörer som själva skapat sin förmögenhet och fem av de elva har skapat sin förmögenhet inom IT; Gates, More, Michael Dell och de två grundarna till tyska mjukvarujätten SAP. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Tisdag 28 Juli 2009 |
| Då är det dags att ringa konsulten |
|
Källa: miljoaktuellt.idg.se
Fråga 1 Bollplank
Du känner att du måste fråga någon om hållbarhetsarbete. Vem vänder du dig till?
a) Jag kontaktar respektive avdelnings hållbarhetsansvariga och ser till att få upp frågorna på nästa ledningsmöte. Jag passar också på att lägga ut några frågor på företagets hållbarhetswiki för att få ytterligare feedback från respektive avdelning. Jag kontaktar också mitt nätverk av csr- och miljöchefer för att höra vad de tycker.
b) Jag bokar ett möte med företagets miljöansvariga för att ta upp frågorna hållbarhet och csr.
c) Ingen aning, jag är totalt ensam i det här.
Fråga 2 Kunskap
Du och din ledningsgrupp har självklart koll på företagets csr-arbete. Eller?
a) Visst, vi redovisar vårt csr- och hållbarhetsarbete enligt GRI varje kvartal. Förra kvartalet fick vi faktiskt ner oljeanvändningen med 15 procent och inledde dessutom
ett projekt för att förbättra kvinnors utvecklingsmöjligheter på företaget.
b) Csr – står för Corporate Social Responsibility, va?
c) Csr? Centrala… näe jag vet inte.
Fråga 3 Öppenhet
En journalist från tidningen Miljöaktuellt ringer och frågar om hon får ställa några frågor om företagets hållbarhetsarbete. Vad gör du?
a) Säger självklart, mejlar över den senaste hållbarhetsredovisningen och ber journalisten komma över på en fika samma dag så du kan visa företagets praktiska hållbarhetsarbete.
b) Säger ”Visst, jag ska bara uppdatera mig lite. Går det bra om jag ringer dig nästa vecka då jag skaffat mig lite bättre koll på läget?”
c) Säger ”Hmm, du måste nog ha kommit fel” och lägger på luren.
Fråga 4 Kundrelationer 1
Du sitter med en storkund för att omförhandla ett mångårigt kontrakt. Precis när det verkar gå som bäst frågar kunden om ni har något miljöledningssystem. Vad svarar du?
a) Självklart. Hela vår verksamhet är certifierad enligt iso 14001. Vi jobbar aktivt med miljöledningsarbetet i vår ledningsgrupp och vi har stadigt förbättrat oss och våra övergripande och mätbara miljömål.
b) Visst, vi arbetar efter ett miljöledningssystem. Snart blir vi certifierade.
c) Visst, vi tänker på miljön så mycket det går.
Fråga 5 Kundrelationer 2
Du sitter med en storkund för att omförhandla ett mångårigt kontrakt. Precis när det verkar gå som bäst frågar kunden hur stor er miljöpåverkan är och hur den påverkas av ett fortsatt samarbete er emellan. Vad svarar du?
a) Du plockar upp senaste kvartalsrapporten med miljönyckel-
tal och visar på hur miljöpåverkan minskar stadigt. Vidare kan du visa hur ert framtida samarbete kommer att kunna förbättra dessa resultat.
b) Du säger att du kan räkna på det, om du bara får lite tid. Du lovar att återkomma med ett besked så snart som möjligt.
c) Du svarar att ”det ordnar sig säkert". Vi har ju en så liten verksamhet jämfört med
konkurrenterna i Asien.
Fråga 6 Anställda
På personalmötets ”övriga frågor” tar de anställda upp det hållbarhetsarbete som görs hos er stora konkurrent. Hur svarar du?
a) Du säger att det är bra att frågan tas upp. Därefter påminner du om det hållbarhetsarbete som sedan länge görs och de förbättringar som man kan se av de regelbundna revisioner som görs. De revisioner som också visar att ert hållbarhetsarbete faktiskt fungerar bättre än era konkurrenters. Du är förstås väldigt tacksam för ytterligare förslag till förbättringar.
b) Du säger att det är bra att frågan tas upp. Sedan säger du att man givetvis också ska vidta de åtgärder som konkurrenten gjort.
c) Du säger: ”Vadå? Skulle det vara något? Passar det inte här så kan ni ju börja hos konkurrenten!”
Fråga 7 Ledningen
Du sitter på ledningsgruppsmöte och plötsligt spänner din chef ögonen i dig. Han har läst den långa artikeln om csr och hållbarhetsutveckling. Nu vill han veta var ni står. Hur reagerar du?
a) Äntligen har din vd vaknat. Det var på tiden. Nu kan du äntligen få visa allt det arbete som görs och de framsteg ni gjort.
b) Äntligen har din vd vaknat. Nu kanske ni äntligen kan få igång ert hållbarhetsarbete.
c) Å nej. Det här var dagen du fruktade skulle komma.
Fråga 8 Delegering
På ditt företag är hållbarhetsarbetet integrerat i verksamheten. Eller?
a) Visst. Varje chef har ett ansvar att integrera frågorna inom sitt område. Mål och nyckeltal följs upp och rapporteras till csr-chefen som sitter i ledningen.
b) Vi har en miljöavdelning som tar hand om de här frågorna och försöker sprida ut arbetet i organisationen.
c) Vår vaktmästare är vår miljöansvarige. Han tar hand om det där. Dessutom påverkar vi knappt vår omvärld.
Fråga 9 Aktivitet
I din organisation arbetar ni med alla hållbarhetsaspekter och med socialt ansvar. Eller?
a) Visst, utöver det sedvanliga miljöarbetet arbetar vi strukturerat med etiska och våra sociala förhållanden. Vi redovisar hållbarhetsarbetet enligt GRI:s riktlinjer.
b) Vi redovisar enligt GRI och har fått miljöarbetet på plats. Men vi behöver bli bättre på de etiska och sociala aspekterna.
c) Vi tänker som sagt på miljön så gott det går.
Fråga 10 Attityd
På er organisation tycker ni att ni är världsbäst på hållbarhet. Eller?
a) Vi har en ödmjuk inställning och försöker hela tiden lära oss mer.
b) Vi är väldigt nöjda med det vi gör. Ibland skickar vi folk på kurs så att de lär sig det senaste.
c) Vi är världsbäst. Ingen slår oss på fingrarna när det kommer till hållbarhetsarbete. Vi kan det här, ok? |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Tisdag 7 April 2009 |
| Ny bok: Tjäna pengar och rädda världen |
|
I boken Tjäna pengar och rädda världen berättar Erika Augustinsson och Maja Brisvall om den hållbara ekonomins entreprenörer. Det är människorna som utmanar våra gängse sätt att se på ekonomi och att tjäna pengar.
I boken presenteras olika samhällsentreprenörer som Volontärbyrån, GodEl, Gringo, Dem Collective, Myrorna, Hand in Hand med flera. De går alla i fronten och visar vägen för hur man driver företag och organisationer i en global tid där miljö- och sociala utmaningar är högsta prioritet. I dagens globala samhälle är behovet av sociala innovationer större än någonsin, dessa den hållbara ekonomins entreprenörer visar vägen. De arbetar fram nya affärsmodeller, nya logiker och hittar nya marknader, som tar hänsyn till sociala och miljömässiga faktorer.
- I en tid där folkrörelsen tappat greppet, den traditionella industrin har kört i diket och den offentliga sektorn går på knäna är dessa gränsgångare, innovatörer och nytänkare absolut nödvändiga för att vi ska förnya vårt samhälle, säger Erika Augustinsson.
Att göra en insats för samhället är inte längre en uppgift för stat eller ideell sektor, utan handlar om samverkan och att kombinera verktyg och logiker från olika sektorer. Entreprenörskap, företagande och en vilja att göra gott och förändra världen blir alltmer intimt sammankopplade. Gränserna för i vilken samhällssektor en förändringsagent ska befinna sig i suddas ut och förflyttas. Metoder och logiker som tidigare var endast förbehållet näringslivet börjar få fäste inom den ideella sektorn och tvärtom. Det i sin tur påverkar det framtida ledarskapet, sättet att göra affärer, yrkesval, arbetssätt, hur vi ser på framgång och hur vi förhåller oss till vinst, nya marknader och att växa.
Författarna menar att framväxten av samhällsentreprenörskapet är ett första steg mot en hållbar utveckling i praktiken och att Sverige och Norden skulle kunna inta en nyckelroll i att leda denna utveckling. Men de påpekar också att det finns en hel del hinder som måste undanröjas och mer tillåtande strukturer måste etableras. De ser samhällsentreprenörskapet som en gränsöverskridande hybridform som ger oss möjlighet att utveckla en mängd nya idéer kring hur vi ska kunna få ett bättre framtida samhälle. Och visar hur människor kan arbeta med det som de tycker är roligt, kan tjäna pengar och samtidigt få en känsla av mening.
Boken kommer ut på Bookhouse Publishing den 20 april.
Läs mer: www.bookhouse.se
www.augustinsson.net |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Tisdag 7 April 2009 |
| Samhällsansvar är den bästa försäkringen ett företag kan ha |
|
Mats Lederhausen, ordförande i organisationen Business for Social Responibility, BSR, reflekterar över samhällsansvar ur ett företagsperspektiv men också i ett krisperspektiv. Samtidigt som han menar att det är enda vägen framåt kommer han också till slutsatsen att det kanske är det som egentligen är kapitalism.
Kostnaden för att vara för avskiljd och distanserad från både samhället och kunderna har ökat, skriver Lederhausen i ett inlägg på bokbloggen How Online (en bra svensk översättning finns på bloggen The Brand Man). Han menar att företag ständigt måste omvärdera sin roll i samhället och vilka förväntningar som kunderna har på dem helt enkelt för att det är det smartaste sättet att bedriva företag. Först då kan företag börja leverera ett värde i sin vidaste mening, hävdar Lederhausen som beskriver det som den kanske “verkliga formen av kapitalism”. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Tisdag 7 April 2009 |
| Engagera anställda bästa sättet att minska miljöpåverkan, visar studie |
|
Engagera anställda bästa sättet att minska miljöpåverkan, visar studie
Det bästa sättet för ett företag att minska sin miljöpåverkan är att engagera hela sin personal i arbetet, enligt en ny studie av hur bolag som Wal-Mart, Johnson & Johnson, HP, Cisco och andra arbetat.
Det är The National Environmental Education Foundation (NEEF) som genomfört studien av hur företag utbildar anställda i miljöfrågor och vad som funkar och inte funkar |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Måndag 9 Mars 2009 |
| Bortslängd mat förstör miljön |
|
Bortslängd mat förstör miljön
Varje svensk slänger bort 100 kilo fullt ätbar mat varje år. Det är sopor som motsvarar utsläpp från 700 000 bilar, visar en rapport från livsmedelsindustrins forskningsinstitutet SIK.
Frukt, grönsaker, mjölk och grynprodukter är det som är vanligast att slänga. Det som påverkar miljön mest är bortkastat kött.
Om slöseriet med maten avtog uppskattar institutet SIK att det skulle ha samma effekt som om var sjätte bil försvann, skriver Svenska Dagbladet. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Måndag 9 Mars 2009 |
| 2 grader kallare i kylskåpet |
|
På ondagen kunde SvD berätta att upp till hälften av all mat som produceras kastas i hushållssoporna eller försvinner innan den ens når kunderna. En vanlig barnfamilj kastar bort mat för 8000 kronor per år, enligt en beräkning av Skandiabanken.
Jag tycker att alla borde ha 6 grader eller lägre temperatur i kylskåpet. Hållbarhetstiden är oftast beräknad på 8 grader och då håller livsmedlet betydligt längre om det är kallare.
Visserligen drar kylskåpet då mer el, men troligen kan det kompenseras genom att mindre mat behöver slängas i soporna, säger Marie-Louise Danielsson-Tham som är professor i livsmedelshygien vid restauranghögskolan i Grythyttan.
Källa:
Henrik Ennart
SvD
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Fredag 27 Februari 2009 |
| 67 pallar med godis |
|
Fazer Konfektyr har levererat 67 pallar med godis till Stiftelsen GE Göteborgs lager. Lagret upplåtes kostnadsfritt av Kärraterminalen, Krister Jildén. Godiset består av chokladkartonger, Marmeladkulor, gelegodis. Godiset kommer att distribueras till behövande i Göteborg.
Simon Eisner
Stiftelsen för Gemensamt Engagemang
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Fredag 13 Februari 2009 |
| Prognos 2009 |
|
Nya avtal med stora livsmedelsföretag gör att Stiftelsen ser ut att kunna leverera 200 ton mat under 2009 till behövande i Göteborg.
25 000 portioner (lunch/middag) mat per månad till hemlösa och mindre bemedlade kommer att levereras.
1 000 mål mat per dag = ca. 25 000 mål mat per månad.....
Simon Eisner
Grundare
Stiftelsen för Gemensamt Engagemang |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Fredag 19 December 2008 |
| 3 pallar med julgodis skänkta av Fazer Konfektyr. |
|
Fazer Konfektyr har skänkt 3 pallar med julgodis som skall levereras till behövande i Göteborg. Glädjen är enorm.
Tack Fazer Konfektyr!
Simon Eisner
Grundare
GE Göteborg |
|
|
|
|
|
|
|
Medlemsinloggning
